februari 2009

Av Krister Maxe

Idag när jag kom hem plockade jag som vanligt med mig posten från brevlådan. Det var tre kuvert. Två var adresserade till mig. Och ett var till min fru. När jag kom in slängde jag posten på middagsbordet (precis som vanligt) för att sedan ställa in maten i kylen. När jag var klar öppnade jag det första kuvertet och plockade ut innehållet (ett brev, en folder, ett svarskort och ett svarskuvert).

Jag började läsa brevet. Rubriken och inledningen var bra. Brevet handlade om något som jag är intresserad av så jag läste vidare. I tredje stycket blev det dock tvärstopp. Här hade det nämligen smugit sig in ett snuskigt litet ord. Ett fult ord. Nästan ett svärord. När jag läste ordet kändes det som att företaget spottade i min mat och bad mig att äta. Vill du veta vilket ord det var?

Subventionera.

Vad tycker du om ordet?

Vet du exakt vad subventionera betyder? Subventionera betyder att ge ekonomiskt understöd (oftast av staten). Det är ett ord som används i vissa branscher. Vanligt folk som du och jag använder sällan, för att inte säga aldrig, det ordet när vi pratar med varandra.

Låt oss helt vilt fantisera att du är pappa och kan tänka dig att slänga in några kronor till din grabbs fotbollslag. Skulle du då säga att du kan subventionera grabbarnas medlemskap? Eller skulle du säga, ”Fan, är det så illa med ekonomin? Okej, jag slantar hälften ur egen ficka, skulle det funka då?”.

Du skulle säkert inte säga exakt som ovan, men skulle du använda ordet ”subventionera”. Nja, jag är skeptisk. Du skulle i alla fall inte använda ordet om du vill få fotbollsklubben att säga ja till ditt erbjudande.

Problemet med ordet ”subventionera” är att de flesta varken förstår eller har lust att ta reda på vad det ordet betyder. Hur känner du dig när du läser ett ord som du inte förstår? Lite dum, eller hur? Och kanske till och med förvirrad. Vad menar de egentligen? Dina kunder kommer inte att plocka fram Svenska Akademiens Ordlista för att ta reda på vad dina ord betyder.

Vet du vad de gör istället?

De tar ditt fina kuvert, brev, folder, svarskort och svarskuvert som du lagt ner stora pengar på och river sönder dem. ”Ritsch”, ”ritsch”, ”ritsch” och så ligger ditt budskap och ditt erbjudande i pappersinsamlingen. Hej då!

Tänk på det nästa gång du skriver. Använd ord som din målgrupp förstår och använder när de pratar med varandra. Använd inte interna ord som bara du och dina kollegor förstår.

Notering: Fortsättningen på Einar Korpus artikel från förra veckan kommer att läggas upp om några dagar.

Notering: Det här en gästartikel av Karin Svensson från e-butik.se

Att synas på nätet, dvs högt upp i sökmotorernas resultatlista är inte som att vinna på en trisslott – plötsligt händer det – helt slumpmässigt har du världens tur. Nej, vill du bli hittad och synas där på första sidan i sökmotorerna, när alla dina intresserade kunder inte vill något annat än att hitta just dina produkter, ja då får du själv se till att det händer. Det gör du genom att ta hänsyn både till sökmotorer och människor och presentera dina produkter så att båda dessa typer av besökare inser hur viktig och relevant just din webbplats är i sammanhanget. Detta kallas även optimering eller sökmotormarknadsföring av din webbplats för just dina besökare och just de sökord som de använder.

Dina viktiga besökare; människorna och spindlarna

Hur kommer då dina potentiella kunder att hitta din sida och dina produkter? Jo, det handlar om att visa ditt företag och dina produkter där just dina besökare letar efter dem – i sökmotorerna. Gammal hederlig marknadsföring – men på ett lite nytt och otraditionellt sätt.

Marknadsföring på sökmotorer liknar dock i mångt och mycket vanlig, traditionell marknadsföring. Det handlar om att bestämma sig för vilken målgrupp som man tänker rikta sig emot och anpassa innehållet på sin webbplats efter det. Rent praktiskt innebär det att de texter som används på webbplatsen ska innehålla sådana ord som det också är hög trolighet att din målgrupp använder sig av. Ska du exempelvis sälja streetwear kan du inte använda “kläder för ungdomar” i dina texter – det tar sig bättre om du använder just ordet streetwear tillsammans med andra ord som också är relaterade till detta mode.

Det kan tyckas självklart, men idag, när fler webbutiker än någonsin poppar upp på nätet finns det konstigt nog hur många butiker som helst som inte beskriver sina produkter mer än på sin höjd ett knapphändigt skrivet produktnamn. Om du inte presenterar dina produkter med beskrivande texter och bilder, dvs inte marknadsför dem alls, och mot alla odds får en besökare säljer varorna oftast inte sig själva -
i de flesta branscher ökar konkurrensen på nätet för varje dag och det gäller att presentera sina varor på ett bra sätt – annars surfar dina besökare vidare till något roligare.Ungefär så fungerar köpsugna mänskliga varelser.

Nu ska ta en titt på hur spindeldjuren som existerar i sökmotorerna fungerar.

Det är viktigt att inse att även de är besökare på din webbplats. Och väldigt viktiga sådana dessutom så behandla dem som riktiga spindlar – med respekt och varsamhet. När sökspindlarna kravlar runt på din webbplats har de alltid ett speciellt beteende som beror på hur deras förprogrammerade algoritmer är skrivna. Enkelt uttryckt granskar spindlarna hur och om allt innehåll passar ihop och verkar seriöst, relevant och på andra sätt innehållsrikt. Eller om det verkar oseriöst, spammigt, ganska tomt och innehållslöst.

Sökspindlarna granskar också om det finns länkar till den aktuella webbplatsen och samtliga ovanstående delar tillsammans avgör om det verkar vara något matnyttigt som de har stött på. All denna information lagras sedan i jättelika databaser där samtliga parametrar sedan bestämmer var någonstans i sökresultatlistan som din webbplats faktiskt sedan hamnar (indexeras). Ingen, utom sökmotorernas algoritmskapare själva vet exakt vad som gäller för exempelvis Googles sökspindlar men genom att lära sig grunderna i optimering, se vad erfarna experter anser om vad som fungerar och inte, samt själv praktiskt tillämpa det som verkar vara passande för sin webbplats kommer man mycket långt.

Allting på Internet är föränderligt och det går nästan alltid att förbättra sina placeringar med olika arbetsinsatser.

Den här artikeln fortsätter nästa tisdag.

Om du är intresserad av att starta en webshop, besök e-butik.se

Notering: Det här är en gästartikel av Einar Korpus, Sveriges enda doktor i reklam och författare till boken Reklamiska.

Alla människor har ett förhållande till reklam och alla tycker något om den. Och det är just det reklamen vill: upprätta en relation till oss, föra ett samtal, underhålla – och påverka oss. Lyckas den med det? Den som någon gång har valt Champis hellre än Pommac, eller Nudie hellre än Cheap Monday, eller tvärtom, borde svara ja på den frågan.

Världen är full av likvärdiga produkter

Endast varumärket gör det möjligt för oss att skilja produkterna från varandra, vilket i sin tur ger reklamen en av dess funktioner. Modern reklam har blivit den arena där varumärkena visar upp sig och konkurrerar med varandra om marknadens gunst. Utan reklam är det svårt, kanske omöjligt, för en produkt att ta en plats i konsumentens medvetande. Reklamen får oss att fatta beslut. Men vilka är de knep som får oss att fatta rätt beslut, för att nu se det ur varumärkenas perspektiv?

Inga entydiga svar

Givetvis finns det varken enkla eller entydiga svar på en sådan fråga. Däremot finns det ställen att leta på. Djupt inne i sig själv, till exempel. Det bygger lite på att man har goda kunskaper, stor erfarenhet och helst ett kreativt sinnelag.

Man kan också fråga framgångsrika reklamare eller annonsörer. Eller så gräver man i arkiven efter sådant som har fungerat tidigare. Då stöter man dock på problem. De som har haft framgång håller helst på sina bästa knep. Och det där med arkiv visar sig snart vara lite svårare än man hoppades. Reklambranschen är så inriktad på morgondagen att ingen riktigt orkar spara gårdagens idéer.

Exempel finns

Helt tomt på dokumentation är det ändå inte. I Landskrona finns Reklam- och designhistoriska arkivet, med en fantastisk samling reklam. Och varje år kommer det en fyllig volym med alla belönade bidrag från den årliga branschtävlingen Guldägget. I Guldäggsböckerna finns det uppenbarligen en lång rad exempel på reklam som har bedömts som god.

Fyra knep inom reklamen – här är knep nr 1

Bra reklam är underhållande. De senaste 40 åren har reklamen använt sig så mycket av humor i olika former, att det nästan är svårt att hitta reklam som är rakt igenom allvarlig. Däremot har humorn tagit sig olika uttryck. Ordlekarna var vanliga från 60-talet fram till 90-talet. Därefter blev ironin ett vanligt inslag, även om ordlekarna i själva verket fortfarande förekommer. Ofta. Det räcker med att bläddra i Guldäggsböckena för att få detta bekräftat. Den som tror, eller vill tro, att humorn är på väg bort från reklamen får tänka om.

Humor har visat sig vara effektivt. Men det kan inte riktigt vara vilken sorts humor som helst. De enkla ordlekarna fungerade på 70-talet, men har gradvis ersatts av mer sofistikerade lekar med språket.

På 70-talet funkade sådant här:

Du vet hur det kan bli när du äter något riktigt gott. Du vill bara ha lite till, bara lite till. Men din mage säger ”nej tack, inte mera nu”. Svag som du är tar du lite till. Magen blir sur.

För att hämnas ändrar den sitt pH-värde. Du får halsbränna, du blir uppkörd, ja du vet hur en sur mage känns. Den mullrar fram sitt krav på en ursäkt.

OK, magen blir sur. Sen hämnas den. Det handlar om Samarin, och humorn är enkel att se. Vid decenniets slut var många trötta på detta lite enklare sätt att ordleka. 80-talet kopplade till exempel gärna ihop humor med allvarliga budskap:

Om 14 sekunder slår fru Olsson ihjäl sin man.

Detta var rubriken till en annons där Trafiksäkerhetsverket ville få oss att använda bilbältet. En riktig 80-talsklassiker är förstås nästa exempel:

Idag finns det femton utrotningshotade arter i Sveriges natur. En av dem bär keps.

Hursomhelst, här har allvaret blivit så tungt att man nästan glömmer bort hur fantastiskt fyndig rubriken är. Den står överst i en av många lyckade annonser för Lantbrukarnas Riksförbund under 80-talet. Synd att de inte fortsatte.

90-talshumor brukar vi främst förknippa med ironi. Men stämmer våra minnen där? Ja, det får man nog säga. Tv-reklam fick sitt jättegenombrott i Sverige, och många av reklamfilmerna var ironiska. Däremot hittar man inte mycket ironi i annonser från samma årtionde. Men nästa exempel är ironiskt:

De riktigt stora nötterna kommer från Amerika.

Det var rubriken till en kampanj för OLW:s jordnötter. Det ironiska var att det hela illustrerades med ett foto på Richard Nixon. Inte så snällt, men ironin är aldrig snäll. Tvärtom bygger den på att vara elak.

På 2000-talet verkar den enklare sortens ordlek ha fått en liten renässans. Inte minst Systembolagets annonser har innehållit humor, till exempel så här:

Våra produkter kan göra dig ful, fet och olycklig.

Samtidigt som det här är klassisk humor, finns det helt uppenbart ett allvar bakom. Det är inte många annonsörer som kan kosta på sig att lyfta fram produktnackdelar, men Systemet är en av dem.

Delicatos lek med hälsotrenden är också talande:

Äter du tillräckligt varierat?

är en av annonsrubrikerna i en kampanj som avbildar Delicatos produkter på ett mycket lockande sätt.

Notering: På tisdag nästa vecka får du läsa om knep 2, 3 och 4.

Vill du veta mer om Einar och hans bok Reklamiska? Smyg i så fall in på hans blogg reklamiska.se

Notering: Det här är en gästartikel av Mattias Åkerberg som driver den utmärkta bloggen Please copy me som handlar om att skriva reklam.

I dag fick jag ett korrektur från en kund. Det är alltid intressant. Ibland är de sakliga och balanserade, ibland motsatsen. Det här var motsatsen. Och där, bland högt och lågt, fanns den. Den klassiska kundkommentaren. ”Inte börja meningen med ’och’”. Jag biter mig hårt i underläppen och trycker ihop händerna. När blodet börjar sippra och knogarna är vitaste vita släpper jag taget och ringer till några jag känner:

- Jahej, det är Gud.
- Hej Gud. Hör du vem det är?
- Klart jag gör. Vad vill du, Mattias?
- Visst får man börja en mening med ”och”?
- Vad är det för en dum fråga?
- Jag fick den av en kund i dag.
- På så vis. Kan tänka mig vad det är för en typ. En sådan som var klarvaken på svensklektionerna, men sov på religionen. Mejla över skapelseberättelsen till henne, vettja.
- Du menar – och nu läser jag innantill – ”I begynnelsen skapade Gud himmel och jord. Och jorden var öde och tom, och mörker var över djupet, och Guds Ande svävade över vattnet. Och Gud sade: ”Varde ljus”; och det vart ljus. Och Gud såg att ljuset var gott; och Gud skilde ljuset från mörkret. Och Gud kallade ljuset dag, och mörkret kallade han natt. Och det vart afton, och det vart morgon, den första dagen”.
- Just precis. Fick du det också till fem meningar som börjar med ”Och”?

***

Jag ringer vidare. Och (hah) får klart för mig att August Strindberg, Selma Lagerlöf och Språkrådet håller med Gud. Min gamla lärarinna från folkskolan står tyvärr inte i telefonboken. Och (gah!) hon – och en och annan kund – är nog också de enda som skulle uppröras över vad jag just gjorde. För egentligen är frågan om ”Och” får inleda mening ingen fråga alls. Och (skärp dig!) kräver därför inget svar. Ibland är det inte svårare än så.

Eller vad säger du?

Läs mer av Mattias på pleasecopyme.blogg.se/

Av Krister Maxe. Följ mig på Twitter.

Vill du snabbare och enklare få bättre idéer? Vill du lösa dina problem, både privata och företagsmässiga, lättare och fortare än vad du gör idag? I så fall ska du börja ställa frågor.

För att stimulera din kreativitet, din påhittighet och ditt nytänkande finns det en enkel metod som du kan börja använda redan idag. Den är helt gratis. Du kan göra den vart som helst. Och du får bättre resultat ju mer du använder den. Metoden handlar om att ställa fokuserade frågor. När du ställer en välformulerad fråga som penetrerar det som verkligen är viktigt får du nya idéer, insikter och lösningar på problem som du inte tänkt på tidigare.

Hur du använder frågor för att lösa dina problem
Här följer några frågor som många framgångsrika företagare och marknadsförare använder i sitt dagliga arbete. Du kan också använda dem. Både i ditt jobb och i ditt privatliv.

Klargör vad du vill uppnå
Den första frågan du ska ställa är: ”Vad är det jag försöker uppnå?” Nästa gång du blir frustrerad och känner att du inte kommer någonvart, fråga då om och om igen, ”Vad är det jag försöker uppnå?” Efter ett tag får du en klarare syn på vad du vill åstadkomma.

Analysera och ifrågasätt dina nuvarande metoder
Den andra frågan du ska ställa är: ”Hur försöker jag göra det här?” Om du stöter på motstånd så kan det vara så att metoden är fel. Var villig att objektivt analysera ditt tillvägagångssätt genom att fråga, ”Hur försöker jag göra det här? Är det här verkligen rätt sätt? Finns det något bättre sätt? Tänk om metoden jag använder är helt fel? Hur kan jag göra det här på ett annorlunda, smidigare och effektivare sätt?

Tänk om du har fel?
Även den bäste kan ha fel. Till och med jag! Men det krävs mod att erkänna att du kanske har fel. Att erkänna att du har fel leder dock till att du kan upptäcka nya möjligheter. Det här är regeln: Bestäm först vad som är rätt och oroa dig inte så mycket över vem som har rätt.

Ifrågasätt dina antaganden
En annan bra fråga är: ”Vilka är mina antaganden? Om personen, kunderna, produkten, problemet? Vad antar jag? Kan det vara så att jag antar något som inte stämmer? Om du antar något som inte är korrekt är du på väg att misslyckas. Tänk om det du antar är fel, vad måste du göra annorlunda??

Skulle du göra samma sak en gång till?
En annan metod du kan dig av är att ta ett steg tillbaka och ifrågasätta dina tidigare beslut. Ställ frågan: ”Skulle jag fatta samma beslut igen, nu när jag vet resultatet? Exempel: Skulle jag ha blivit involverad i det här projektet igen, nu när jag vet resultatet? Om svaret är NEJ till en eller flera av dessa frågor så bör ditt mål vara att så snabbt som möjligt dra dig ur vad det än är. Var villig att säga nej och prova något annat istället.

Skaffa ett mantra
Här är sista tipset för att snabbare lösa dina problem. Skaffa ett mantra. När man mediterar så upprepar man samma sak i huvudet om och om igen. Oftast är det är ljud man använder. Men det är inte ett sånt mantra jag menar här. Ditt mantra ska i stället handla om något du vill uppnå. Säg att du just nu får 15 nya kunder i månaden och att du vill få 30 nya kunder. Plocka i så fall fram ett papper och skriv ner ”30 nya kunder per månad”. Det är ditt nya mantra. Upprepa det varje dag. Tjata om det så mycket du kan. Säg det minst 100 gånger inom dig.

Okej, nu undrar du varför du ska göra det här. Är det inte lite löjligt att gå och tjata om dina 30 nya kunder hela tiden? Jo, jag håller med. Det låter lite underligt. Men det är oerhört effektivt. Har du köpt en bil någon gång? I så fall vet du att så fort du har köpt bilen så verkar det nästan som alla har en precis likadan bil som din. Du ser den överallt, hela tiden. Varför är det så? Därför att du nu är helt fokuserad på din nya bil. Det är anledningen. Och det är anledningen till att du ska tjata (inom dig) om dina 30 nya kunder. Du kommer att börja se kunder där du inte tidigare såg dem eller tänkte på dem.

Tänk också att regelbundet ifrågasätta dina antaganden om hur du ska skaffa dina 30 nya kunder. Tänk om det finns ett enklare sätt att hitta dem på än det du gör idag? Tänk om det finns ett bättre sätt? Var villig att göra någonting helt annorlunda än vad du gör idag. Och kom ihåg: Om du gör samma sak om och om igen så kommer du få samma resultat som du alltid fått.

123