Notering: Det här är en gästartikel av Einar Korpus, Sveriges enda doktor i reklam och författare till boken Reklamiska.
Alla människor har ett förhållande till reklam och alla tycker något om den. Och det är just det reklamen vill: upprätta en relation till oss, föra ett samtal, underhålla – och påverka oss. Lyckas den med det? Den som någon gång har valt Champis hellre än Pommac, eller Nudie hellre än Cheap Monday, eller tvärtom, borde svara ja på den frågan.
Världen är full av likvärdiga produkter
Endast varumärket gör det möjligt för oss att skilja produkterna från varandra, vilket i sin tur ger reklamen en av dess funktioner. Modern reklam har blivit den arena där varumärkena visar upp sig och konkurrerar med varandra om marknadens gunst. Utan reklam är det svårt, kanske omöjligt, för en produkt att ta en plats i konsumentens medvetande. Reklamen får oss att fatta beslut. Men vilka är de knep som får oss att fatta rätt beslut, för att nu se det ur varumärkenas perspektiv?
Inga entydiga svar
Givetvis finns det varken enkla eller entydiga svar på en sådan fråga. Däremot finns det ställen att leta på. Djupt inne i sig själv, till exempel. Det bygger lite på att man har goda kunskaper, stor erfarenhet och helst ett kreativt sinnelag.
Man kan också fråga framgångsrika reklamare eller annonsörer. Eller så gräver man i arkiven efter sådant som har fungerat tidigare. Då stöter man dock på problem. De som har haft framgång håller helst på sina bästa knep. Och det där med arkiv visar sig snart vara lite svårare än man hoppades. Reklambranschen är så inriktad på morgondagen att ingen riktigt orkar spara gårdagens idéer.
Exempel finns
Helt tomt på dokumentation är det ändå inte. I Landskrona finns Reklam- och designhistoriska arkivet, med en fantastisk samling reklam. Och varje år kommer det en fyllig volym med alla belönade bidrag från den årliga branschtävlingen Guldägget. I Guldäggsböckerna finns det uppenbarligen en lång rad exempel på reklam som har bedömts som god.
Fyra knep inom reklamen – här är knep nr 1
Bra reklam är underhållande. De senaste 40 åren har reklamen använt sig så mycket av humor i olika former, att det nästan är svårt att hitta reklam som är rakt igenom allvarlig. Däremot har humorn tagit sig olika uttryck. Ordlekarna var vanliga från 60-talet fram till 90-talet. Därefter blev ironin ett vanligt inslag, även om ordlekarna i själva verket fortfarande förekommer. Ofta. Det räcker med att bläddra i Guldäggsböckena för att få detta bekräftat. Den som tror, eller vill tro, att humorn är på väg bort från reklamen får tänka om.
Humor har visat sig vara effektivt. Men det kan inte riktigt vara vilken sorts humor som helst. De enkla ordlekarna fungerade på 70-talet, men har gradvis ersatts av mer sofistikerade lekar med språket.
På 70-talet funkade sådant här:
Du vet hur det kan bli när du äter något riktigt gott. Du vill bara ha lite till, bara lite till. Men din mage säger ”nej tack, inte mera nu”. Svag som du är tar du lite till. Magen blir sur.
För att hämnas ändrar den sitt pH-värde. Du får halsbränna, du blir uppkörd, ja du vet hur en sur mage känns. Den mullrar fram sitt krav på en ursäkt.
OK, magen blir sur. Sen hämnas den. Det handlar om Samarin, och humorn är enkel att se. Vid decenniets slut var många trötta på detta lite enklare sätt att ordleka. 80-talet kopplade till exempel gärna ihop humor med allvarliga budskap:
Om 14 sekunder slår fru Olsson ihjäl sin man.
Detta var rubriken till en annons där Trafiksäkerhetsverket ville få oss att använda bilbältet. En riktig 80-talsklassiker är förstås nästa exempel:
Idag finns det femton utrotningshotade arter i Sveriges natur. En av dem bär keps.
Hursomhelst, här har allvaret blivit så tungt att man nästan glömmer bort hur fantastiskt fyndig rubriken är. Den står överst i en av många lyckade annonser för Lantbrukarnas Riksförbund under 80-talet. Synd att de inte fortsatte.
90-talshumor brukar vi främst förknippa med ironi. Men stämmer våra minnen där? Ja, det får man nog säga. Tv-reklam fick sitt jättegenombrott i Sverige, och många av reklamfilmerna var ironiska. Däremot hittar man inte mycket ironi i annonser från samma årtionde. Men nästa exempel är ironiskt:
De riktigt stora nötterna kommer från Amerika.
Det var rubriken till en kampanj för OLW:s jordnötter. Det ironiska var att det hela illustrerades med ett foto på Richard Nixon. Inte så snällt, men ironin är aldrig snäll. Tvärtom bygger den på att vara elak.
På 2000-talet verkar den enklare sortens ordlek ha fått en liten renässans. Inte minst Systembolagets annonser har innehållit humor, till exempel så här:
Våra produkter kan göra dig ful, fet och olycklig.
Samtidigt som det här är klassisk humor, finns det helt uppenbart ett allvar bakom. Det är inte många annonsörer som kan kosta på sig att lyfta fram produktnackdelar, men Systemet är en av dem.
Delicatos lek med hälsotrenden är också talande:
Äter du tillräckligt varierat?
är en av annonsrubrikerna i en kampanj som avbildar Delicatos produkter på ett mycket lockande sätt.
Notering: På tisdag nästa vecka får du läsa om knep 2, 3 och 4.
Vill du veta mer om Einar och hans bok Reklamiska? Smyg i så fall in på hans blogg reklamiska.se